Under Katarina den Stora fortsatte Rysslands antisvenska allians med Danmark och Norge. Den svenska kungamaktens svaghet betraktades av Katarina som en förutsättning för fred. När man i Sverige började diskutera ett stärkande av kungamakten slöt hon ett avtal med Danmark, där det hette att varje… Läs mer »Som brukligt är inom släkten
En av de ”bortglömda konflikterna” mellan våra länder är kriget 1741-43. Svenskarna tappade då för all framtid illusionen att de skulle kunna hävda sig som stormakt på samma sätt som på 1600-talet. Kriget fördes på ett ganska slappt sätt och berörde föga folks känslor. Det… Läs mer »Ett bortglömt krig
Den 17 april 1700 befallde tsaren och storfursten Pjotr Aleksejevitj furst Andrej Chilkóv att resa till Sverige för att där representera Ryssland. Han hade dubbla roller: ambassadör och spion. Tillfälliga ambassadörer hade dock funnits tidigare, först i Polen och Sverige, de viktigaste grannarna. Andrej Chilkov… Läs mer »Rysslands förste ambassadör i Sverige
En nyutkommen rapport från Försvarets Forskningsinstitut beskriver hur Putins Ryssland använder mjuk makt mot de tre baltiska staterna, med underförstådda hot som förstärks av striderna i Ukraina (Tools of Destabilization, FOI-R—3990-SE). Precis som vid den olagliga sovjetiska annekteringen 1940 beskrivs dessa stater som ”fascistiska”. På… Läs mer »Putinregimen om Baltikums historia
En viktig milstolpe i de svensk-ryska förbindelserna var ett antal diplomatiska delegationer under andra halvan av 1600-talet. Mellan 1647 och 1699 skickade de svenska kungarna över 200 vackra konstföremål i guld och silver som gåva, många av dem utgör fortfarande prydnader i ”Oruzjejnaja palata” (Livrustkammaren)… Läs mer »Diplomatiska sedvänjor
Perioden i början av 1600-talet i Ryssland brukar vi kalla ”Den stora oredan”. Tronföljdsfrågan var oklar och olika grupper kämpade om herraväldet. 23 juni 1611 beslöt en grupp högt uppsatta medborgare att välja en son till svenska kungen till gosudar, tsar i velikim knzjaem vseja… Läs mer »Tronpretendentens misstag
Den enda svenska urkund som berättar mer utförligt om medeltidens ryska kontakter är Erikskrönikan (översatt till ryska 1944). Där kallas de ryskortodoxa för ”hedningar”. Det första dokumenterade svenska fälttåget mot Finska Viken ägde rum 1142 Och 1187 brände kareler ner Sigtuna och tog med sig… Läs mer »Krigiska år
Under början av 1600-talet, när svenskarna härskade i Novgorod, blev nationerna närmare bekanta. Svenskarna försökte med klent resultat sprida Luthers lära i Ryssland, men de båda länderna hade en del gemensamt bl a. genom att de betraktade påven och katolicismen som fiende. Detta medverkade till… Läs mer »Blandat svenskt och ryskt
Framför T-banans utgång vid Slussen ligger ”Ryssgården”. Namnet har gamla anor. I fredsfördraget mellan Ryssland och Sverige i Stólbova 1617 föreskrevs bl.a. att ryssarna skulle ha rätt att ha kyrka i Stockholm och att man skulle inrätta en rysk ”handelsgård”, där köpmännen skulle kunna sälja… Läs mer »Ryskt i Stockholm
Jag vet inte om någon undersökt hur många ryssar som dödats av svenskar i Ryssland respektive hur många svenskar som dödats av ryssar i Sverige. Men om man skulle jämföra antalen så är ett säkert: det är vi som dödat flest. Och inte bara det… Läs mer »Rysskräcken och svenskskräcken
