Ingmar Oldberg recenserar Leo Kramárs memoarer. Kramár föddes för över 100 år sedan i det dåvarande Tjeckoslovakien. Med judiska rötter växte han upp under andra världskriget, under en tid då hans hemland hade förvandlats till det tyska protektoratet Böhmen-Mähren.
Albanien ligger i kanten av Östsällskapets intresseområde och har såvitt bekant aldrig omskrivits i dess publikationer. Landet och dess folk har ändock en lång och omvälvande historia, som förtjänar intresse. Vår svenska bild av Albanien är alltför präglad av kommunistdiktaturen och relationerna till Jugoslavien, Sovjetunionen… Läs mer »Dragkampen om Albanien mellan Italien och Grekland
Chovansjtjina, en opera av den ryske tonsättaren Modest Musorgskij, inledde Östersjöfestivalen på Berwaldhallen 23 augusti i år. Östsällskapets Susanne Oxenstierna ger oss bakgrunden.
Armémuseum öppnade i februari 2024 en utställning om Sveriges och Ukrainas relationer – Korsvägar. Sverige och Ukrainas historia genom 1000 år. Utställningen görs i samarbeten med Riksarkivet, Nationalmuseum och The National Museum of Ukraine in the Second World War). Utställningen har fått en hel del… Läs mer »Armémuseums utställning Korsvägar, Sveriges och Ukrainas historia genom 1000 år
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
I artikeln berättar historikern och arkivarien Håkan Henriksson om svensk-ukrainska kontakter i början av 1900-talet. På bilden en karikatyr skapad av den ukrainske författaren Jurij Hasenko i samband med den stora fredskonferensen i Paris 1919. Texten lyder ”Världsfred i Ukraina” och visar hur den nyligen… Läs mer »”Ett folk som vägrar att dö”
I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och… Läs mer »Ryskt artilleri – del 4: från Mannerheimlinjen till slaget om Berlin
I tredje delen av sin artikel om det ryska och sovjetiska artilleriets utveckling redogör Gunnar Åselius för hur sovjetstaten byggde upp sin artilleriförmåga under 1920- och 1930-talen.
Del två av Gunnar Åselius skildring av det ryska artilleriets historia behandlar den dramatiska utvecklingen under första världskriget, när ryska styrkor under Brusilovoffensiven, Tsarrysslands sista kraftansträngning, var nära att bryta igenom mot väster.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia. På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
