Hoppa till innehåll

Historia

”Ett folk som vägrar att dö”

I artikeln berättar historikern och arkivarien Håkan Henriksson om svensk-ukrainska kontakter i början av 1900-talet.

På bilden en karikatyr skapad av den ukrainske författaren Jurij Hasenko i samband med den stora fredskonferensen i Paris 1919. Texten lyder ”Världsfred i Ukraina” och visar hur den nyligen utropade självständiga republiken Ukraina kämpar mot ryska bolsjeviker i norr, den så kallade vita ryska armén i öster, polska och ungerska soldater i väster samt rumänska soldater i söder. Resultatet av fredskonferensen blev att det stora ukrainska folket förblev utan en egen stat. Notera att kartans Ukraina visar de så kallade etnografiska gränserna för det ukrainska folket, som vid den tiden inkluderade bland annat Kuban och delar av nuvarande södra Belarus och nuvarande sydvästra Ryssland.

Ryskt artilleri – del 4: från Mannerheimlinjen till slaget om Berlin

I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och hålla igång kontinuerliga transportflöden. Det är självfallet lockande att dra paralleller mellan andra världskriget och det nu pågående kriget i Ukraina. I den konflikten är det inte ryssarna som får ta emot lend-lease, utan ryssarnas motståndare.

Adéns förord

Ambassadör Hans Gunnar Adéns förord till Per Gahrtons nya bok om Georgien är berömmande, liksom hans förord till Gahrtons förra bok på engelska: Georgia – Pawn in the New Great Game (2010) vilket trycktes i Östbulletinen 2011, nr 4. Enligt Adén har Gahrton skrivit en… Läs mer »Adéns förord