Rysskräcken – myt eller verklighet?
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
I artikeln berättar historikern och arkivarien Håkan Henriksson om svensk-ukrainska kontakter i början av 1900-talet.
På bilden en karikatyr skapad av den ukrainske författaren Jurij Hasenko i samband med den stora fredskonferensen i Paris 1919. Texten lyder ”Världsfred i Ukraina” och visar hur den nyligen utropade självständiga republiken Ukraina kämpar mot ryska bolsjeviker i norr, den så kallade vita ryska armén i öster, polska och ungerska soldater i väster samt rumänska soldater i söder. Resultatet av fredskonferensen blev att det stora ukrainska folket förblev utan en egen stat. Notera att kartans Ukraina visar de så kallade etnografiska gränserna för det ukrainska folket, som vid den tiden inkluderade bland annat Kuban och delar av nuvarande södra Belarus och nuvarande sydvästra Ryssland.
I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och hålla igång kontinuerliga transportflöden. Det är självfallet lockande att dra paralleller mellan andra världskriget och det nu pågående kriget i Ukraina. I den konflikten är det inte ryssarna som får ta emot lend-lease, utan ryssarnas motståndare.
I tredje delen av sin artikel om det ryska och sovjetiska artilleriets utveckling redogör Gunnar Åselius för hur sovjetstaten byggde upp sin artilleriförmåga under 1920- och 1930-talen.
Del två av Gunnar Åselius skildring av det ryska artilleriets historia behandlar den dramatiska utvecklingen under första världskriget, när ryska styrkor under Brusilovoffensiven, Tsarrysslands sista kraftansträngning, var nära att bryta igenom mot väster.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia.
På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
Thomas Rosén, fil. dr i slaviska språk och universitetslektor vid Göteborgs universitet gör nedslag i Ukrainas militärhistoria.
Ingmar Oldberg recenserar Sergej Lebedev, som förknippar Stalins utrensningar med det pågående kriget i Ukraina.
Ambassadör Hans Gunnar Adéns förord till Per Gahrtons nya bok om Georgien är berömmande, liksom hans förord till Gahrtons förra bok på engelska: Georgia – Pawn in the New Great Game (2010) vilket trycktes i Östbulletinen 2011, nr 4. Enligt Adén har Gahrton skrivit en… Läs mer »Adéns förord
Per Gahrton har skrivit en bok om det moderna Georgiens historia och landets komplicerade förhållande till grannlandet Ryssland. Här följer det förord till boken som jag skrev i vintras. Under större delen av 1900-talet låg Georgien förborgat bakom järnridån, tämligen okänt för många svenskar. Efter… Läs mer »Är Ryssland ett hot? Exemplet Georgien