Framför T-banans utgång vid Slussen ligger ”Ryssgården”. Namnet har gamla anor. I fredsfördraget mellan Ryssland och Sverige i Stólbova 1617 föreskrevs bl.a. att ryssarna skulle ha rätt att ha kyrka i Stockholm och att man skulle inrätta en rysk ”handelsgård”, där köpmännen skulle kunna sälja sina varor under lagliga former. 1641 flyttade handelsgården till Slussen från Gamla Stan. (Sverige fick likartade förmåner i Ryssland.) Enligt en paragraf erhöll de ryska köpmännen i Stockholm och Viborg rätt att fritt få hålla sina gudstjänster enligt sin egen tro: … de måge hafue deris friie gudstjenst efter deris religion i deris hus och stufuur udi Stockholm och Wiiborgh.
Under den första tiden fanns ingen speciell kyrkolokal i Ryssgården, utan gudstjänsterna hölls i ett av magasinen, som då kallades för ”bönehuset”. Präst sändes till Stockholm av Novgorods ärkebiskop under den tid köpmännen uppehöll sig här. Den förste som är känd till namnet var prästen Emelian, som kom från Novgorod i juli månad 1651. Även det faktum att Kristi Förklarings kyrkas äldsta arkiv skickades till konsistoriet i Novgorod vittnar om att kyrkan i äldsta tid var underställd ärkebiskopen där. Själva kyrkolokalen invigdes 1641 och har sedan varit inrymd på många olika ställen. År 1725 kom prästmunken Venjamin Falkovskij till Stockholm. Han skrev till synoden i S:t Petersburg: Kyrkan i Ryssgården är liten och i dåligt skick Jag har inte kunnat hitta där vare sig skrudar för prästen eller kyrkliga kärl, inte heller något annat som behövs för gudstjänsten – detta på grund av att allting är konfiskerat av svenskarna.
Sedan 1907 ligger den ryska kyrkan – Kristi Förklarings Ortodoxa Församling – på Birger Jarlsgatan 98. En kuriös detalj: under en lång period förestods den aven svensk, som konverterat till ryskortodoxi, fader Mathias, men han avled för ett antal år sedan. Kyrkan är underordnad Patriarkatet av Konstantinopel och är den äldsta av de ryska kyrkorna utanför Ryssland, församlingen är Sveriges första icke-lutherska församling efter reformationen. För ett antal år sedan tillkom en annan ryskortodox kyrka i Stockholm, underordnad Patriarkatet av Moskva (Bellmansgatan 13).
T.o.m. marken som ”ryssbodarna” stod på var länge (1663-1879) i rysk ägo. Kommersen var livlig: 1654 fanns där 74 bodar. Bland de varor man sålde kan nämnas pälsverk, lin, hampa, sadlar, piskor och mycket annat. Området eldhärjades – som så många andra i det gamla Stockholm – ständigt. Vid två stora bränder 1694 och 1759 utplånades bodarna nästan totalt.
Så några lösryckta notiser:
- 1933 öppnades en ryskortodox avdelning på Skogskyrkogården.
- Italienska ambassaden byggdes på Nikolaj II:s påbud – här bodde Maria Pavlovna (1890-1958), prins Vilhelms fru och kusin till den siste tsaren. Äktenskapet blev olyckligt och upplöstes, Maria återvände till Ryssland.
- ”Ryssviken” på Djurgården har kanske ingen anknytning till ryssar. Möjligen hänger
namnet ihop med ”ryssja”. Men enligt en källa kan det ha att göra med att ryska fartyg fick lov att ankra här, eftersom man inte ville ha dem inne i Stockholms centrum.