Jag vet inte om någon undersökt hur många ryssar som dödats av svenskar i Ryssland respektive hur många svenskar som dödats av ryssar i Sverige. Men om man skulle jämföra antalen så är ett säkert: det är vi som dödat flest. Och inte bara det… Läs mer »Rysskräcken och svenskskräcken
Manas – känd eller okänd? Det beror på vem man frågar. Ytterst få svenskar känner till honom. Nationalencyklopedin ägnar Manas fyra rader medan Wikipedia ger en betydligt utförligare introduktion. Men frågar man en kirgiz misstänker jag att det är lika svårt att hitta någon som… Läs mer »Manas – ett kirgiziskt lejon
Det ryska ordet ”Krugozor” betyder ”horisont”. Det var namnet på en sovjetisk/rysk månadstidskrift som utkom 1964-1993. Namnet antyder att man ville ge en överblick över människans hela horisont – samhällsliv, politik, kultur, geografi – både inhemsk och utländsk – o.s.v. Tidskriften var rikt illustrerad i… Läs mer »Krugozor – en guldgruva av ljud
Alla Pugatjova (f. 1949), Rysslands okrönta drottning inom populärmusik, har en osannolik karriär bakom sig. Här bara några få exempel: över 500 sånger på sex olika språk, över 100 soloalbum, sammantaget ungefär 250 miljoner skivor, 12 gånger utsedd till ”Årets sångare” av tidningen Moskovskij Komsomolets,… Läs mer »En miljon georgiska rosor
Åtskilliga läsare av Tolstoj, Dostojevskij eller andra ryska klassiker har haft problem med att hålla reda på (de ofta många) personerna. Men det är inte bara mängden uppträdande figurer som erbjuder svårigheter. Varför heter en någon ibland Sokolov, någon gång Alexander, en annan Sasja och… Läs mer »Fadersnamn – vad ska de vara bra för?
Ryska och ryska förresten. I Ryssland lever väldigt många minoritetsfolk och geografiska benämningar i Ryssland har inte sällan sitt ursprung i andra språk än ryska. Sibirien är ett exempel. I likhet med många andra gamla geografiska namn vet man inte säkert varför området heter så,… Läs mer »Ryska toponymer
Sovjetunionens bild av den egna staten som ett idealsamhälle krävde att massmedia hölls i hårda tyglar. Varje försök till ens den obetydligaste kritik av de högsta politiska ledarna eller den politik som (för tillfället) fördes hindrades obönhörligen. Stora olyckor förtegs, misshagliga människor blev till ”icke-personer”,… Läs mer »”På dammiga stigar” – något om sovjetisk censur.
Michail Glinka – ”Den ryska musikens fader” – levde mellan 1804 och 1857. Men naturligtvis fanns det musik i Ryssland dessförinnan, och då inte bara folkmusik och kyrkomusik med rötter tillbaks i medeltiden utan även s. k. ”konstmusik”. Men denna musik är märkligt okänd utanför… Läs mer »Musik i Peter den Stores Ryssland – några glimtar
