Ingmar Oldberg recenserar Leo Kramárs memoarer. Kramár föddes för över 100 år sedan i det dåvarande Tjeckoslovakien. Med judiska rötter växte han upp under andra världskriget, under en tid då hans hemland hade förvandlats till det tyska protektoratet Böhmen-Mähren.
Sergej Paradzjanov (1924–1990) är en av 1900-talets mest särpräglade regissörer. Han blev internationellt känd med filmer som ”Skuggor av glömda förfäder” (1964) och ”Granatäpplets färg” (1969), men hans konst sträckte sig långt utanför filmen till collage, teckningar och objekt. Med anledning av hundraårsminnet av Paradzjanovs… Läs mer »Rätt att drömma
Albanien ligger i kanten av Östsällskapets intresseområde och har såvitt bekant aldrig omskrivits i dess publikationer. Landet och dess folk har ändock en lång och omvälvande historia, som förtjänar intresse. Vår svenska bild av Albanien är alltför präglad av kommunistdiktaturen och relationerna till Jugoslavien, Sovjetunionen… Läs mer »Dragkampen om Albanien mellan Italien och Grekland
Magnus Dahnberg minns Margareta Tillberg, konstvetare och medlem av Östsällskapet, som gick ur tiden på sensommaren 2024.
I ett aktuellt inlägg beskriver Natasha Dahnberg villkoren för kulturutövare, i synnerhet konstnärer, i dagens Ryssland.
Den tidigare redaktören för Bulletinen Ingmar Oldberg hittade denna text av Magnus Ljunggren i sina gömmor. Vi har valt att publicera den postumt.
Chovansjtjina, en opera av den ryske tonsättaren Modest Musorgskij, inledde Östersjöfestivalen på Berwaldhallen 23 augusti i år. Östsällskapets Susanne Oxenstierna ger oss bakgrunden.
Armémuseum öppnade i februari 2024 en utställning om Sveriges och Ukrainas relationer – Korsvägar. Sverige och Ukrainas historia genom 1000 år. Utställningen görs i samarbeten med Riksarkivet, Nationalmuseum och The National Museum of Ukraine in the Second World War). Utställningen har fått en hel del… Läs mer »Armémuseums utställning Korsvägar, Sveriges och Ukrainas historia genom 1000 år
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
Mannw Wängborg reflekterar över Jevgenij Jevtusjenko, portalfiguren för tövädrets poesi. Jevtusjenko är framför allt känd och ihågkommen för två längre dikter från början av 1960-talet: ”Babij Jar”och den profetiska dikten ”Stalins arvtagare”.
