Rysskräcken – myt eller verklighet?
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
Nils Bertil Thelin reder ut begreppet ”rysskräck” och vad det innebär idag.
Mannw Wängborg reflekterar över Jevgenij Jevtusjenko, portalfiguren för tövädrets poesi. Jevtusjenko är framför allt känd och ihågkommen för två längre dikter från början av 1960-talet: ”Babij Jar”och den profetiska dikten ”Stalins arvtagare”.
Ambassadör Manne Wängborg recenserar journalistveteranen och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius självbiografiska bok ”Den förryskade svenskens bekännelser”.
I samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 lade Väst ekonomiska sanktioner på Ryssland som sedan har utökats och förstärkts.
I tredje delen av sin artikel om det ryska och sovjetiska artilleriets utveckling redogör Gunnar Åselius för hur sovjetstaten byggde upp sin artilleriförmåga under 1920- och 1930-talen.
Del två av Gunnar Åselius skildring av det ryska artilleriets historia behandlar den dramatiska utvecklingen under första världskriget, när ryska styrkor under Brusilovoffensiven, Tsarrysslands sista kraftansträngning, var nära att bryta igenom mot väster.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia.
På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
Tillsammans med en norsk kamrat försökte svensken Ragnar Rudfalk ta sig till Murmansk under Andra världskriget för att därifrån fortsätta till England och kanske vidare till Kanada med båt, men blev tillfångatagna av sovjetiska myndigheter och dömda till tre års straffarbete för illegal gränsövergång. Rudfalk skrev en bok om sina upplevelser, en bok som trycktes i 24 000 exemplar. Stella Sevander berättar den spännande historien om boken som försvann.
Ingmar Oldberg recenserar Sergej Lebedev, som förknippar Stalins utrensningar med det pågående kriget i Ukraina.
Gunnar Åselius skriver om Rysslands och Sovjets bruk av raketartilleri.