Före finanskrisen talades det om baltiska tigerekonomier med tvåsiffriga tillväxttal, att jämföra med de två-tre procent som gällde för Sverige. Så är det inte längre, även om Öst- och Centraleuropa inte heller är akuta kriszoner. Högre utbildning och kultur i Baltikum skars ner våldsamt under övergångsperioden, men de senaste tio åren har ambitionerna vuxit och blivit rätt kaxiga. Medicin, naturvetenskap och matematik har traditionellt varit starka områden; på senare år har t ex statsvetenskapliga institutionen vid Tartu universitet hamnat högre än svenska universitet på internationella rankinglistor. Det är också en sorts tigrar.
Humaniora är alltid en försummad lillasyster i det internationella spelet kring hårda mätare som publiceringstal och citeringsfrekvenser. Därför är det desto mer glädjande att ett humanistiskt inslag finns i den EU-sponsrade satsningen på excellens-centra i Estland. CECT (Centre of Excellence in Cultural Theory , www.ut.ee/CECT/eng.html ) bygger på ett brett samarbete som är förebildligt. Åtta forskargrupper från olika ämnen – arkeologi, semiotik, etnologi, kulturgeografi, folkloristik, religion, kulturkommunikation och kulturstudier – ingår. Över hundra forskare och ämnenas doktorander är knutna till centret som leds av arkeologiprofessor Valter Lang. Anmärkningsvärt är också samarbetet mellan Tartu universitet och det nya Tallinn-universitetet.
Det tvärvetenskapliga inslaget är centralt. Genom att jämföra data, teorier och analytiska metoder, skapa en tvärvetenskaplig miljö, utveckla samarbetet och bli bekant med andra forskningsområden, strävar centret enligt sin målsättning efter ”betydande förändringar av disciplinernas självförståelse och deras förståelse av generella teoretiska modeller”.
Ett sådant samarbete är sannerligen inte lätt att genomföra. Gemensamma teoretiska seminarier och forskarkurser hålls regelbundet, man har också kurser för skollärare. Det här låter nästan för bra, och framsyntheten och beslutsamheten hos centrets ledare och forskare är verkligen beundransvärda. Sen är det förstås så att allt inte går som smort, att semiotikerna håller sig lite på sin kant, att vissa presentationer inte är begripliga för alla och att det måste råda konkurrens om knappa medel.
En gemensam aktivitet är de årliga konferenserna kring teman som kultur och ting eller tid, där varje grupp bidrar med sitt synsätt. Årets konferens, den femte, hade gränser som tema. CECT har genomfört en kompromisslös internationalisering, konferenserna hålls på engelska och deltagarna kommer från många länder. På konferenserna hålls ett öppet och intressant samtal. Kritisk granskning av sociala konstruktioner är ett spår som de flesta följer, men man slutar inte vid föreställningar utan presenterar alternativa möjligheter. En handlar om materialitet, att följa konkreta ting i undersökningar i stället för de undflyende sociala konstruktionerna, en annan om rumslighet. I detta postkommunistiska land är också de nationella myterna, de etniska spänningarna och gråzonerna mellan hjältar och skurkar föremål för forskning på ett sätt som historikerna sällan lyckas med.
En huvudföreläsare på årets konferens var Antti Paasi, professor i geografi i Oulu, Finland, som skrev en banbrytande bok om den rysk-finska gränsen 1996. Han tillhör den riktning som kallas kritisk geopolitik. Kartor visar gränser som är absoluta, men det är en illusion, de kan snarare ses som en pågående social process, menar han. I gränsdragningarna finns en spänning mellan folk och identitet å ena sidan, medborgarskap och stat å andra sidan, då de ju inte sammanfaller, och kompliceras ytterligare genom flöden av flyktingar och immigranter. Vi har gått igenom en period av nationalism, statscentrerad rumslighet, och en nyliberal period av globalisering och illusioner om att gränserna håller på att bli betydelselösa. Det är inte riktigt att gränserna håller på att försvinna, menar Paasi, gränser markerar samhällelig makt och samhällelig kontroll, men de är ständigt omförhandlade. Sedan attacken på World Trade Center har gränserna inriktats på säkerhet.
Charlotte Damm från National University of Ireland kunde visa att ivern att dra gränser kan ge problematiska tolkningar. Arkeologer har ansträngt sig att dra cirklar på kartorna kring förekomsten av vissa materiella ting för att avgränsa homogena etniciteter. Om man i stället accepterar heterogenitet kan man se att krukmakarnas tekniker har ett spridningsomåde, en särskild gjutning av metaller ett annat, en dekorativ form ytterligare ett tredje – i stället för givna gränser får man flera överlappande cirklar, som visar på ett livligt utbyte mellan förhistoriska folk också i det glest befolkade Skandinavien.
Estland hör till ett område där konflikterna kring etnicitet, nationalism och religioner varit särskilt viktiga. CECT-forskarna undersöker sådant som blandäktenskapens vardag, eller soldatminnen från både tysk och rysk armé under andra världskriget. Elo-Hanna Seljamaa, etnolog från Tartu, undersöker Tallinn som mångetnisk stad. Just därför talar man inte om etnicitet, enligt henne. I butiker och lokaltransporten lyssnar kunderna in betjäningens språkfärdighet och försöker omärkligt växla över till det andra språket om kommunikationen blir besvärlig. Som etnolog har hon fått kämpa med den tysta överenskommelsen att det är oartigt att tala om etnicitet. Integrationspolitiken har skapat sina egna entreprenörer. Kulturskillnader manifesteras i högtidsfiranden, ”utstuderade och högljudda uppvisningar av etnisk särart” som mest verkar ha kommit till som ett svar på integrationspolitiken.
Har de akademiska framgångarna, liksom de ekonomiska, vunnits på bekostnad av den mycket lojala befolkningens uppoffringar? Det kan nog inte uteslutas. Ett nytt finansieringssystem, ännu mer inriktat på numeriska indikatorer, infördes 2012. Hittills har inte ett enda samhällsvetenskapligt program fått finansiering i det nya systemet, de två närmaste årens tilldelningar kommer att visa i vad mån humaniora och samhällsvetenskap får förutsättningar att utvecklas. Det program som finansierar CECT pågår från 2007 till 2015. Nu börjar det komma allt fler publikationer från programmet, naturligtvis på engelska. Håll utkik efter Approaches to Culture Theory från Tartu University Press.