Tillsammans med en norsk kamrat försökte svensken Ragnar Rudfalk ta sig till Murmansk under Andra världskriget för att därifrån fortsätta till England och kanske vidare till Kanada med båt, men blev tillfångatagna av sovjetiska myndigheter och dömda till tre års straffarbete för illegal gränsövergång. Rudfalk… Läs mer »Ragnar Rudfalk och boken ”jag jobbade i Sovjet”
När Olof Palme besökte Sovjet 1976 var vår kollega Stefania Zachariasz med. Hon berättade sen i våra sändningar hur Palme står omgiven av folk i Novosibirsk och hon står bredvid honom och säger högt utan att vända sig till någon speciellt: Vi på ryska redaktionen… Läs mer »Nu är ryska redaktionen historia
Oleg Grinevskij, f.d. ambassadör i Sverige, beskriver i ett arbete i detalj Gustav III:s plan på ett giftermål mellan hans son Gustav IV, som då var 17 år gammal, och Alexandra Pavlovna, eller Sasjenka, ett barnbarn till Katarina, född 1783. På grund av hennes låga… Läs mer »Sasjenka
Gustav Öhrström begav sig våren 1812 till Moskvas universitet för att studera ryska. Redan samma år blev han tvungen att fly undan Napoleon och hamnade i Nizjnij Novgorod, dit man evakuerat Moskvauniversitetet. Gustav förde en detaljerad dagbok med åtskilliga träffande iakttagelser om skillnaderna mellan svenskt… Läs mer »Gustav Öhrströms dagbok
EU är främst en ekonomisk union, som bygger på demokrati och mänskliga rättigheter, och kunde därför inte göra annat än att stödja omvälvningen i Ukraina för ett år sedan politiskt och ekonomiskt. I efterhand kan man konstatera att man inte gjort det tillräckligt. Vi lärde… Läs mer »Det är lätt att vara efterklok
Under Katarina den Stora fortsatte Rysslands antisvenska allians med Danmark och Norge. Den svenska kungamaktens svaghet betraktades av Katarina som en förutsättning för fred. När man i Sverige började diskutera ett stärkande av kungamakten slöt hon ett avtal med Danmark, där det hette att varje… Läs mer »Som brukligt är inom släkten
En av de ”bortglömda konflikterna” mellan våra länder är kriget 1741-43. Svenskarna tappade då för all framtid illusionen att de skulle kunna hävda sig som stormakt på samma sätt som på 1600-talet. Kriget fördes på ett ganska slappt sätt och berörde föga folks känslor. Det… Läs mer »Ett bortglömt krig
Den 17 april 1700 befallde tsaren och storfursten Pjotr Aleksejevitj furst Andrej Chilkóv att resa till Sverige för att där representera Ryssland. Han hade dubbla roller: ambassadör och spion. Tillfälliga ambassadörer hade dock funnits tidigare, först i Polen och Sverige, de viktigaste grannarna. Andrej Chilkov… Läs mer »Rysslands förste ambassadör i Sverige
En viktig milstolpe i de svensk-ryska förbindelserna var ett antal diplomatiska delegationer under andra halvan av 1600-talet. Mellan 1647 och 1699 skickade de svenska kungarna över 200 vackra konstföremål i guld och silver som gåva, många av dem utgör fortfarande prydnader i ”Oruzjejnaja palata” (Livrustkammaren)… Läs mer »Diplomatiska sedvänjor
Perioden i början av 1600-talet i Ryssland brukar vi kalla ”Den stora oredan”. Tronföljdsfrågan var oklar och olika grupper kämpade om herraväldet. 23 juni 1611 beslöt en grupp högt uppsatta medborgare att välja en son till svenska kungen till gosudar, tsar i velikim knzjaem vseja… Läs mer »Tronpretendentens misstag
