I den sista av fyra artiklar om rysk artillerihistoria knyter professor Gunnar Åselius ihop historia och nutid. Artillerihistorien efter Krimkriget handlar framför allt om effektiv stabstjänst och ledning, underrättelseinhämtning och logistik. Seger i moderna krig förblir en fråga om att kunna distribuera stora volymer och… Läs mer »Ryskt artilleri – del 4: från Mannerheimlinjen till slaget om Berlin
I tredje delen av sin artikel om det ryska och sovjetiska artilleriets utveckling redogör Gunnar Åselius för hur sovjetstaten byggde upp sin artilleriförmåga under 1920- och 1930-talen.
Del två av Gunnar Åselius skildring av det ryska artilleriets historia behandlar den dramatiska utvecklingen under första världskriget, när ryska styrkor under Brusilovoffensiven, Tsarrysslands sista kraftansträngning, var nära att bryta igenom mot väster.
I den första av tre artiklar tecknar professor Gunnar Åselius bilden av det ryska artilleriets historia. På bilden: rysk 87mm fältkanon M1877 (foto: Balcer~commonwiki)
Thomas Rosén, fil. dr i slaviska språk och universitetslektor vid Göteborgs universitet gör nedslag i Ukrainas militärhistoria.
